Vi pratar inte om det"

6kommentarer

Ofrivillig barnlöshet....ja, det finns och är vanligare än vad många tror. Vi hör alltid historien om att "det gick på första försöket" men aldrig om motsatsen.... Om kämpar-andan som månad efter månad fylls och sedan tar slut...Tårarna som, många ggr, fälls och omgivningen som går gravida allihopa. Frågorna strömmar! "Ska inte ni ha barn?" "Nu är det väl ändå dags"
-Ja...hur beställer jag? Finns det express? ....Har man ibland lust att svara.

Utredningar startar och man blir ännu mer "naken" för sanningen om att inte bli med barn. 

Det känsliga ämnet är tabu. Vi pratar inte om det. Är det den fina fasaden som gör att vi vill vara hemlig? Lr är det tanken om integritet? Är det fult lr bara väldigt känslofyllt ämne?

6 kommentarer

Desirée

15 Jun 2014 22:42

Precis! Och ju mer det inte pratas om det, ju mer "tabu" blir det :/
Därför är jag väldigt öppen om våra missfall och den krokiga vägen mot ett syskon!

Längtan

16 Jun 2014 12:13

Håller helt med! Jag känner även att missfall är tabu. När vi förlorade vår första dotter i ett "sent missfall" som det kallas .. (För mig var det något helt annat .. Min fina lilla bebis som dog i min mage som jag fick föda fram) så hittade jag ingen information alls. Jag fann en begagnad bok skriven på 80-talet om missfall.
Jag började då blogga om hur allt kändes. Bloggen fortsatte i en dramatisk graviditet med min andra dotter som sen föddes i v34. Allt har gått bra :) men nu bloggar jag om barnlängtan efter ett syskon. Vi har försökt över ett år nu och är under utredning. Så skönt att ventilera sina tankar men även ge stöd och hopp till andra i liknande situationer.

Vill säga att jag är så glad för er skull å dom små i din mage!! Stort stort lycka till!! Det kommer gå bra denna gången. Det känner jag i min mage :)
Stor kram
Längtan
Www.vartanglabarn.blogg.se

nettan

17 Jun 2014 09:29

<3

Gullis

22 Jun 2014 16:00

Mm det är verkligen ett "svårt ämne". Jag har själv genomgått fyra missfall på raken nu och med facit så ångrar jag att så många vet om våra missfall. Alla dessa frågor om "hur går det", "har ni plussat igen", "tänk inte så mycket på det så ska ni se att det går bra" osv osv är skitajobbigt. Som om det är allas ensak vad som sker i min kropp.

Efter missfall 1,2 och 3 tänkte jag tvärtom att det var skönt prata om det just så att alla skulle veta vad vi gick igenom men alla dessa intima frågor... Inte hjälpande alls.

Så det går som i vågor det här med att vilja prata högt om vår ofrivilliga barnlöshet. Vill sprida kunskap men ibland vill jag bara dra mig undan och önskar att ingen visste.

P C

25 Jun 2014 21:08

Stort Grattis vill jag säga till bebismagen!
Vi har en dotter via IVF och vår resa till henne höll vi inte hemlig, vilket vi kan som föregående skriver ångra lite idag då det satt en press på oss, omedvetet eller ej vet jag inte.
Standardfraser och klapp på axeln, Tysta förhoppningar och tummar som hölls för oss.
Efter 6 provrör som inte lyckats och en godkänd adoptionsutredning senare så bestämde vi oss för att inte tala om för Någon att vi skulle göra ett sista försök. Och då kom hon, vårt Mirakel.
Ofrivillig Barnlöshet är ett liv för sig som ingen kan tänka sig in i om man inte varit där. varje sekund går åt att tänka på det mest efterlängtade.
Stor lycka till er vill vi ge.

Diana

26 Jun 2014 21:15

7 års ofrivillig barnlöshet, utredning, pergotime, insemination, 2 misslyckade IVF sen blev 1:an till! Naturligt, sen kom 2:an 3 år senare också helt naturligt..

Jag va aldrig tyst, mina svar fick många att be om ursäkt för frågor om barn! Som att de är deras fel!? Nä, många tårar, och förhoppningar som kastas i min flod av erfarenheter och livshändelser..

Det går inte att vara tyst, "vanliga" måste få en chans att förstå vilket mirakel och gåva deras barn är! Inget att se som en rättighet eller en självklarhet, det är inte det..

Hade mina ägg varit av bättre kvalité hade jag donerat, gett någon en chans iaf...❤️

Till frejas mamma!
❤️kärlek❤️ jag har följt er länge och är så glad för er skull.. Ni kommer få så mycket kärlek och bus från era två små..

Kommentera

Publiceras ej